Vårens åsiktsmode är här!

Ja, då var det dags igen! Åsiktsmodet har åter växlat, och alla som hänger med i modet och vill vara politiskt korrekta bör omedelbart byta åsikt!

Att människor från andra kulturer får lära sig vilka värderingar som allmänt råder i Sverige och som i de flesta fall har stöd i landets lagstiftning har över en natt blivit politiskt korrekt.

Den som har uttryckt detta tidigare – när åsiktsmodet var det rakt motsatta – har mötts av hån och förföljelse av alla som varit politiskt korrekta.

Och i samband med denna modeväxling hör det som vanligt till att ta avstånd från det tidigare åsiktsmodet för den som är politiskt korrekt – och gärna skylla det på de politiska motståndarna!

I just det här fallet berodde det gamla åsiktsmodet på att de förhatliga politiska motståndarna redan då följde det nya modet, och följaktligen blev det därför politiskt omöjligt att ha deras åsikt – som från och med nu alltså är den politiskt korrekta åsikten. Hänger du med?

Att det idag går bra att ha denna åsikt – trots att de politiska motståndarna fortfarande har samma åsikt – beror på att man inte längre blir påhoppad av massmedia och inflytelserika politiker när man uttrycker den åsikten. Åsiktsmodet har alltså växlat samtidigt hos hela makteliten – viket är precis vad som krävs för att åstadkomma en helomvändning av vad som anses vara politiskt korrekt.

Politiskt korrekt hat

Många undrar varför hatet inte minskar i samhället när både massmedia och politiker så tydligt har gått ut med att de hatar hatet. Ja det kan man ju undra…

Maktelitens oförmåga att bemöta det dom kallar hat med något annat än ännu mera hat är det som har skapat detta “hatklimat” i vårt land. Att hata alla som hatar är ett politiskt mode sedan alltför många år tillbaka, och det sker helt utan självinsikten att man gör exakt det som man anklagar sina meningsmotståndare för.

Hatet har på detta sätt blivit politiskt korrekt, trots att det från början var det minst politiskt korrekta man kan tänka sig!

En stor bidragande orsak till att det har blivit så är att det har gått inflation i själva ordet hat. Att uttrycka sitt missnöje över något anses numera vara detsamma som att hata.

Detta anser jag beror på följande fenomen: Att anklaga någon för att hata är något av det mest politiskt korrekta man kan göra! Det framställer omedelbart den anklagande som en god människa och den anklagade som en ond människa. Därför är det viktigt att man tolkar minsta missnöjesuttryck från andra som hat. Du blir då god och den andra ond.

Det politiskt korrekta hatklimat som detta medför har lett till att de allra flesta väljer att vara tysta för att inte riskera att bli anklagade för hat, och endast de mest rabiata debattörerna blir kvar i debatten.

Polariseringen ser därför skenbart ut att öka, medan den i själva verket bara beror på att en fullständigt överväldigande majoritet av folket som inte hatar, väljer att hålla tyst i väntan på att politikernas och massmedias hat ska upphöra att att vara politiskt korrekt.

Jag är övertygad om att även detta tråkiga mode kommer att växla i sinom tid. Då kan vi börja samtala som vuxna igen.

Om PK-modets risker

I och med att det politiskt korrekta åsiktsmodet ständigt växlar så lever de politiker farligt som rör sig i utkanten av vad som är politiskt korrekt i varje mode.

Den nyligen avgångne bostadsministern har under många år ganska obehindrat kunna röra sig i gränslandet till extremism, eftersom all kritik mot detta har kunnat avfärdas som islamofobi eller kanske ännu hellre rasism.

Men sedan PK-modet växlade i samband med att gränskontroller infördes, råder ett nytt åsiktsmode som bland annat innebär en beröringsskräck mot all extremism. Detta gör att ett tidigare politiskt korrekt agerande som undgått kritik nu plötsligt är helt oacceptabelt, därför att det inte är PK längre.

Ministern tvingas avgå för att han inte följer det nya PK-modet, men också för saker han gjorde under det gamla PK-modet som idag anses vara helt fel, men som inte ansågs vara fel när han gjorde det.

Risken med PK-modet för en politiker är dels att inte klara av att hänga med i själva modeväxlingarna, men även om man gör det riskerar man ändå bli utsatt för en retroaktiv kritik när modet väl har växlat. Det senare är näst intill omöjligt att skydda sig mot, och vi kommer nog att få se fler exempel på detta framöver.

En annan politiker som nyligen stoppats i sin karriär är den man som har vägrat hälsa på kvinnor av religiösa skäl. Det nya PK-modet tillåter nämligen inte detta längre.

Tidigare har den politiskt korrekta likabehandlingen av kvinnor varit underordnad den ännu mer politiskt korrekta religiösa och kulturella mångfalden. Att vägra ta kvinnor i hand i  har tidigare varit PK i den religiösa mångfaldens namn, men idag leder det istället till tvärstopp för den politiska karriären.

Kvinnors likabehandling har därmed för första gången blivit viktigare än det religiösa patriarkatets seder och bruk. Kanske finns det då även hopp för alla de kvinnor som så länge kämpat i politisk motvind mot hedersvåld och det religiösa patriarkatets förtryck?

Ja tänk om det faktiskt nu har blivit mer PK att få vara en likabehandlad kvinna än att få vara en religiöst förtryckande man. I så fall har min förutsägelse från ett tidigare blogginlägg ( När två PK krockar! ) redan slagit in!

PK-modet växlar igen!

De senaste dagarna har det visat sig att det inte alls är politiskt korrekt att mörka information om sexuella övergrepp för att skydda en utsatt grupp från att få dåligt rykte. Polisens och massmedias agerande i de aktuella fallen baserades ju dessvärre på att det var det.

Återigen ställs två PK mot varandra: Att värna asylsökande från fördomar, och att värna kvinnor från övergrepp. För den som till varje pris vill agera politiskt korrekt uppstår en förvirrande konflikt som inte kan lösas förrän det står klart vilken av dessa två PK som står högst i PK-hierarkin.

Nu i efterhand visar det sig att både polisen och massmedia misstog sig på vad som var mest PK. De trodde att det var mest PK att främja gärningsmännen i dessa fall, men det visade sig att i just dessa fall var det mer PK att främja offren för övergreppen – i alla fall idag! Det är nämligen fullt möjligt att det faktiskt var mer PK att främja gärningsmännen vid det tillfälle då det hela inträffade för ett halvår sedan. Så snabbt kan PK-modet växla!

Risken är nu stor att det nya PK-modet leder till att lösa anklagelser och okontrollerade uppgifter som anses vara PK ersätter en objektiv granskning och rapportering precis som när PK-modet var det rakt motsatta.

Problemet är ju inte vilket PK-mode som för tillfället råder, utan att PK överhuvudtaget beaktas i sammanhang där objektivitet är yrkesuppgiften!

PK har missuppfattats!

Jag vet inte hur många gånger detta behöver sägas innan alla förstår:

Att vara politiskt korrekt betyder inget annat än att ha etablissemangets åsikt!  (Etablissemanget = Den politiska majoriteten och etablerad massmedia.)

När etablissemanget byter åsikt ändras i samma ögonblick vad som är politiskt korrekt!

Exempel:

Alla som vill att Sverige ska ta emot de flyktingar som söker asyl var politiskt korrekta fram till för bara någon månad sedan! Idag är det istället politiskt korrekt att vara positiv till gränskontroller för att hindra asylsökande. Den som vill vara politiskt korrekt måste alltså byta åsikt vad gäller flyktingmottagningen för att kunna fortsätta vara politiskt korrekt.

Att anklaga någon för att vara PK innebär därför ingen kritik mot en viss åsikt utan är en kritik mot personens förmåga till självständigt tänkande.

Att bli anklagad för att vara PK innebär bara att folk tror att man inte tänker själv utan står på etablissemangets sida bara för att ha majoriteten med sig.

Om du nyligen har bytt åsikt från att förorda en generös flyktingpolitik till att förorda gränskontroller så riskerar du att bli anklagad för att vara PK!

Om du däremot håller fast vid en generös flyktingpolitik så är du inte längre PK.

När två PK krockar!

Så vad händer då när två politiskt korrekta åsikter krockar?

Svaret är att det då uppstår en hierarkisk kamp om vilken åsikt som är den mest politiskt korrekta av de två. Politisk korrekthet baseras nämligen på att det bara finns en åsikt som är den rätta och att alla andra åsikter är fel.

Ett utmärkt exempel på detta är kvinnoförtrycket inom islam. Här står två politiskt korrekta åsikter mot varandra:

Det är PK att stå upp för kvinnans rättigheter och motarbeta alla former av kvinnoförtryck. Men det är också PK att stå upp för muslimers rättigheter och motarbeta alla former av islamofobi.

I denna fråga har den politiskt korrekta feminismen fått ge sig för den ännu mer politiskt korrekta mångkulturen. Idag är det INTE PK att stå på förtryckta muslimska kvinnors sida mot det muslimska patriarkatet. De senare är nämligen ett mycket viktigt inslag i det politiskt korrekta mångkulturella samhället. Att ifrågasätta det muslimska patriarkatet är därför absolut inte PK och ytterst få vågar göra det.

MEN detta kan vända precis lika snabbt som den politiskt korrekta flyktingpolitiken vände!

Ett avslöjande eller en ögonöppnande händelseutveckling kan räcka för att få hela det politiska etablissemanget att byta åsikt. Själv tror jag att det bara är en tidsfråga innan detta åsiktsmode växlar och vi får höra ministrar säga att de varit naiva. Därefter följer massmedia efter och tystar ner allt tidigare prat om islamofobi i denna fråga.

I efterhand kommer det anses mycket märkligt att alla stod på det muslimska patriarkatets sida mot de förtryckta muslimska kvinnorna. Men det är just så PK fungerar.

När två PK krockar (Del 2)

Jag har redan beskrivit vad som händer när två politiskt korrekta åsikter krockar i inlägget När två PK krockar, med ett utmärkt exempel på det. Här kommer ytterligare ett aktuellt exempel på samma sak.

Det är PK att ta emot så många flyktingar som möjligt i vårt land. Men det är också PK att stå upp för den nuvarande arbetsrätten, kollektivavtal, ingångslöner, bidragsnivåer, bostadsstandard etc – låt oss kalla det för den svenska avtalsnivån.

(Den senare blev inte PK förrän även de ”Nya Moderaterna” anslöt sig för drygt 10 år sedan, varigenom den fick ett tillräckligt stort stöd för att bli det politiskt korrekta alternativet.)

Om flyktingströmmen blir mycket stor så krockar dessa två politiskt korrekta åsikter genom att det blir ekonomiskt ohållbart att erbjuda den höga svenska avtalsnivån till alla nyanlända. En av dem måste ge sig, och det visade sig att det var flyktingarna som blev förlorarna i denna åsiktshierarkiska kamp.

Den höga svenska avtalsnivån sänker man helt enkelt inte för flyktingar bara för att man ska kunna ta emot fler av dem! Istället vidtas drastiska åtgärder för att få hit färre flyktingar så man kan bibehålla den höga avtalsnivån för dem som lyckas ta sig hit. I denna fråga var riksdagen nästan helt enig.

Det finns helt enkelt inte plats i vårt land för folk som hellre vill ha en enkel levnadsstandard och enkla jobb med lägre löner och bidrag än ett liv utanför Sveriges gränser som medellös flykting.

”De som kommer hit ska få det lika bra som oss andra, annars får de inte komma hit alls!”

Hur länge detta förblir den politiskt korrekta åsikten återstår att se.

 

När två PK krockar (Del 3)

Ett tredje exempel på vad som händer när två PK krockar är den ständigt pågående kvinnomisshandeln i vårt land.

Kvinnomisshandel utförs huvudsakligen i hemmet av en närstående man, make,  sambo eller pojkvän.

Att förhindra misshandel av kvinnor är definitivt PK men det finns något som är ännu mer PK som gör att kvinnomisshandeln kan fortsätta obehindrat, nämligen alkohol.

Alkoholen har länge haft en helt ohotad ställning som något av det mest politiskt korrekta som finns i Sverige. Något som varje normal människa ska använda sig av. Den som ifrågasätter alkohol är avvikande och hamnar utanför den gemenskap som skapats kring bruket av alkoholhaltiga drycker.

Samtidigt är det alkoholen som gör den kvinnomisshandlande mannen till kvinnomisshandlare i mer än 50% av fallen. Utan alkohol skulle kvinnomisshandeln halveras. För att inte tala om barnmisshandeln och misshandel överhuvudtaget.

Men denna lösning kan absolut inte komma på fråga så länge det är mer PK att tillåta obegränsad konsumtion av alkohol än att förhindra kvinnomisshandel.

Att tillåta en drog vars huvudsakliga påverkan är en kombination av att tappa omdömet och förlora hämningar är naturligtvis något av det mest misshandelsfrämjande samhället kan göra, och kvinnomisshandel, barnmisshandel och annan misshandel är priset för detta.

Det är ett oerhört högt pris för att få dricka alkohol – men å andra sidan drabbar det enbart dem som misshandlas! Ett alkoholförbud skulle drabba nästan alla medborgare, och då är tydligen kvinnomisshandeln att föredra för samhället. Åtminstone så länge alkohol är mer PK.

Vintermodet är här!

Det som nyligen lanserats som vinterns politiska åsiktsmode är en begränsning av flyktingmottagandet och hårdare gränskontroller.

Alla riksdagspartier såväl som etablerad media har redan har bytt till detta nya främlingsfientliga mode – men det finns ändå ett par kriterier som måste vara uppfyllda för att den nya främlingsfientligheten ska anses vara politiskt korrekt:

1. Den måste påstås vara tillfällig! Därmed skiljer den sig från den gamla främlingsfientligheten som fortfarande inte är politiskt korrekt. Att vara tillfälligt främlingsfientlig är däremot PK enligt vintermodet.

2. Man får inte ha varit främlingsfientlig tidigare! Detta gör att den nya främlingsfientligheten skiljer ut sig som ett fräscht nytt mode istället för att vara en repris på ett gammalt mode från 30-talet. Personer som har haft samma främlingsfientliga åsikt redan tidigare följer ju inte det nya modet och är därför fortfarande inte PK!

Det viktigaste för den som följer det politiska vintermodet är därför att påtala ovanstående skillnad – för annars märks den ju inte…

PK är redan något annat!

Det som föranledde startandet av denna blogg var den extremt snabba ändringen av vad som är politiskt korrekt efter den senaste tidens snabbt ökande flyktingström till Sverige och massmorden i Paris i förra veckan.

Plötsligt blev det politiskt korrekt med både gränskontroller och begränsningar av flyktingmottagandet, något som var helt otänkbart bara för några månader sedan!

Men var är protesterna mot denna främlingsfientliga politik, som nu samtliga riksdagspartier ställer sig bakom! Ingen sedvanlig kritik från massmedia, nästan inga upprörda inlägg i sociala media!

Eller – kanske är det faktiskt lika många som protesterar nu som då, men dom får inget utrymme i massmedia och vågar kanske inte heller riskera kritik i sociala media nu när alla verkar vara så överens om den nya främlingsfientliga politiken?

När det kan gå så snabbt att ändra på vad som är politiskt korrekt så finns det all anledning att hålla ett vakande öga på den oheliga allians av politiker och massmedia som tillsammans dikterar vad som är PK.